Yaffa Epstein

År: 2018 // Projektledare: Yaffa Epstein // Anslagsförvaltare: Uppsala universitet // Område: Rättsvetenskap // Belopp: 1 511 960 kr

Min forskning

Ord och begrepp som härrör från naturvetenskapen återfinns ofta i lagtexten. Detta gäller särskilt inom nya rättsområden som miljörätt och medicinsk rätt, men man kan också sägas gälla inom vissa klassiska områden. Ett exempel är skadeståndsrätt, där vetenskaplig expertis kan behövas för att bedöma t.ex. risker. Tolkningar av naturvetenskapliga termer och begrepp påverkar därför det miljörättsliga beslutsfattandet och kan göra det svårt att fastställa om lagen följs eller inte. När sådana begrepp står utskrivna i själva lagtexten, kan naturvetenskaplig kunskap krävas för att korrekt tillämpa rätten. Om en beslutsfattare missförstår naturvetenskapen, kan rättens förmåga att uppnå lagstiftarens målsättningar förfelas eller förhindras. 

Detta projekt har två syften. För det första att analysera juridiska begrepp som har sitt ursprung i naturvetenskapen. Detta rör begrepp från flera miljörättsliga regimer, som regelverken för luftföroreningar, GMOs samt skydd av arter och livsmiljöer. Genom att analysera kopplingen mellan de rättsliga och naturvetenskapliga aspekterna inom lagstiftningen kommer jag att klargöra juristerns och naturvetarens överlappande roller vid tolkning av miljölagstiftning. Mitt andra syfte är att analysera det miljörättsliga beslutsfattandet i en vidare mening, genom att utveckla en metod för tvärvetenskaplig analys av lagar som innehåller naturvetenskapligt grundade rättsliga begrepp. Detta kan bidra till att förbättra det miljörättsliga beslutsfattandet. 

Mer om forskningsprojektet

Terms and concepts originating in the natural sciences permeate the law. This is especially true in “new” legal fields like environmental and medical law, but is also true in many “classic” fields such as tort law, in which, for example, scientific expertise is often needed to determine risk or fault. Differing interpretations of these terms and concepts in different disciplines affect decision making and make it difficult to ascertain whether the law is being complied with. When scientific concepts are made part of the law, reference to the natural sciences is often necessary in order to properly understand or apply the law. When judges or other decision makers misunderstand or misuse natural science, the laws’ ability to achieve legislative goals may be hindered. 

For example, the English case Royal Society for the Protection of Birds v. Secretary of State for Environment Food and Rural Affairs ([2015] EWCA Civ 227) concerned an Environment Secretary’s decision which misunderstood the legal recognition of the scientific acceptability for species population fluctuations in order to justify a cull of the population. The court held that the Secretary had misinterpreted conservation law. In another example, the Swedish Supreme Administrative Court accepted without analysis Naturvårdverket’s counterfactual determination that wolves had the ecological connectivity required by law. Both of these examples concern situations in which decision makers got science wrong. Disagreement with scientists does not always mean that jurists are incorrect however. In other cases, decision makers must interpret terms that have different meanings in law and science, or must choose between differing scientific interpretations. How the decision maker understands these scientific ideas determines whether a species may be hunted, whether a food product can be sold, or whether a production technique will be allowed to continue. 

This project has two objectives. First, to analyze science-inflected legal concepts in several environmental regimes that regulate the areas of air pollution and climate change, genetically modified organisms, and species and habitat protection. By analyzing the legal and natural scientific aspects of these concepts, I will clarify the roles of jurists and natural scientists in interpreting environmental law to help improve environmental decision making in these areas. My second objective is to facilitate the improvement of environmental decision making more broadly by developing a method for the interdisciplinary analysis of laws that contain science-inflected concepts.