Tillsyn över offentlig förvaltning

År: 2015 // Projektledare: Lotta Lerwall // Anslagsförvaltare: Uppsala universitet // Område: Rättsvetenskap // Belopp: 2 100 800 kr

Min forskning

Tillsyn över offentlig förvaltning
 

En trend i svensk statsförvaltning har under senare år varit en ökad tillsyn och en ökad reglering av tillsyn över offentlig förvaltning. Utvecklingen har både lovordats och kritiserats. Klart är att riksdagens ambition att åstadkomma en så enhetlig reglering som möjligt ännu inte har infriats. Det råder fortfarande oklarheter och skillnader ifråga om vad som ingår i tillsynen, tillsynen bedrivs i många olika former och tillsynsmyndigheternas möjligheter att vidta åtgärder för att tillsynsobjektet ska leva upp till kraven ser olika ut.

En väl fungerande offentlig förvaltning är ett viktigt intresse för både statsförvaltning och medborgare. Bidrar en utvecklad och mer tydligt reglerad tillsyn till detta? Det övergripande syftet med detta projekt är att analysera de rättsliga aspekterna av tillsyn som ett medel att kontrollera den offentliga förvaltningen. En huvudfråga är om tillsynen är utformad på ett sådant sätt att den är ägnad att förverkliga sitt syfte. De förändringar som genomförts har skapat nya frågor rörande exempelvis rollfördelning mellan myndigheter, val av tillsynsform, val av sanktioner och så vidare.

I detta projekt har tre tillsynsområden valts ut för att analysera utformningen av tillsynen: skola, livsmedelskontroll och polis. Det saknas en större rättsvetenskaplig studie som fokuserar på tillsyn i ett bredare perspektiv och som inte avser tillsyn i ett visst avseende eller inom ett visst område.

Fördjupning

Kontrollen av offentlig verksamhet och utförandet av offentliga förvaltningsuppgifter utgörs av ett komplicerat nät av olika former av granskning. Offentliga organ utför effektivitetsgranskning, revision, utvärdering, uppföljning, kvalitetsgranskning och olika former av ordinär tillsyn. Därutöver finns de extraordinära tillsynsorganen Justitieombudsmannen och Justitiekanslern, som också kontrollerar den offentliga förvaltningen. Dessutom utgör domstolsprövningen en ytterligare form av kontroll av den offentliga verksamheten. 

En trend i svensk statsförvaltning har under senare år varit en ökad tillsyn över offentlig förvaltning och därmed en ökad reglering av tillsyn. Utvecklingen har ifrågasatts bland annat för att den riskerar att stärka stuprören och leda till ett ökat misstroende och bristande tillit mellan myndigheter. Samtidigt framförs motstående uppfattningar som istället pekar på en ökad legitimitet och rättsstatlighet i systemet till följd av att medborgarnas förtroende för den offentliga förvaltningen ökar genom en stärkt kontroll. Tillsyn sägs vara ”en av statens grundfunktioner”. Mot bakgrund av denna debatt, att en väl fungerande offentlig förvaltning ligger i både statsförvaltningens och medborgarnas intresse och att det saknas rättsvetenskapliga undersökningar som analyserar tillsynens utformning och funktion på ett både bredare och djupare plan, är det ett viktigt område att undersöka i ett rättsligt perspektiv. 

Trenden har bland annat inneburit 
- inrättandet av nya renodlade tillsynsorgan, 
- en uppstramning av begreppsanvändningen i lagstiftningen och 
- ökade befogenheter för tillsynsorgan att vidta åtgärder gentemot tillsynsobjekt som befinns inneha brister. 

En uttalad ambition från lagstiftarens sida är att åstadkomma en tydlig rollfördelning mellan normgivande och stödjande myndigheter å ena sidan och tillsynande myndigheter å andra sidan. En annan del av utvecklingen är att utöka området för tillsyn. 

Denna utveckling väcker många frågor. Det gäller exempelvis vilket uppdrag tillsynsmyndigheter har och om tillsynen är utformad på ett sådant sätt att den är ägnad att förverkliga dess målsättning. En väl fungerande offentlig förvaltning ligger, som sagt, i både statsförvaltningens och medborgarnas intresse. Bidrar en utvecklad och mer tydligt reglerad tillsyn till detta? 

Det övergripande syftet med detta projekt är att analysera de rättsliga aspekterna av tillsyn som ett medel att kontrollera den offentliga förvaltningen. Fokus ligger sålunda på utformningen av den rättsliga regleringen av tillsynen på tre områden: skolan, livsmedelskontrollen och polisen. 

Publikationer i urval

1. Makt, myndighet, människa. En bok i speciell förvaltningsrätt (redaktör) Iustus, 2014

2. Könsdiskriminering – en analys av nationell och internationell rätt, Iustus, 2001 (ak.avh. 471 s.)

3. Makten över domstolarna – om styrning av oberoende domstolar, SvJT 2014 s. 597- 610 4

4. Tvångsvård, i Makt, myndighet, människa. En bok i speciell förvaltningsrätt, 2014, s. 169-185

5. Skola i Makt, myndighet, människa. En bok i speciell förvaltningsrätt, 2014, s. 187-219

6. Fristående skolor och regeringsformen – om innebörden av ”det allmänna”, FT 2013 s. 265-280

7. Globalization and the question of official languages i Administrative law beyond the state. Nordic perspectives, Lind & Reichel (red.) Martinus Nijhoff Publishers, 2013, s. 193-215

8. Skolan och världen – ”same, same but different…”?, Allmänt och enskilt. Festskrift till Lena Marcusson, Bull, Lundin, Rynning (red.) Iustus, 2013, s. 199–217 7) JO och 1 kap. 9 § regeringsformen, JO – lagarnas väktare, Ekroth och Swanström (red) 2009, s 229-245.

9. En utökad lagprövningsrätt - en kostym eller tumme? SvJT 2007 s 827-843 9) Den kommunala likställighetsprincipen i Offentligrättsliga principer, Marcusson (red.) 2005, s 137-168. (2:a uppl. 2012)

10. Diskriminering i Allas värde och lika rätt. Perspektiv på mänskliga rättigheter, Gunner och Namli (red.), 2005, s 109-127

Foto: Leif Kullberg