Rättvisa och legalitet vid inkomstbeskattning

År: 2015 // Projektledare: Axel Hilling // Anslagsförvaltare: Lunds universitet // Område: Rättsvetenskap // Belopp: 2 295 759 kr

Min forskning

Rättvisa och legalitet vid inkomstbeskattning
– två sidor av samma mynt eller helt olika valutor?
 

Syftet med projektet är att klargöra hur kravet på materiell rättvisa och behovet av legalitet förhåller sig till varandra inom svensk inkomstbeskattning. Analysen ligger till grund för en kritisk studie av rättsutvecklingen som möjliggjort den materiellt orättvisa beskattning som är ett resultat av skattestrategier med räntesnurror, carried interest och delägaraktier. 

Målet är att bidra till ökad medvetenhet om skattesystemets värden, och hur dessa kan komma till uttryck i rätten utan avkall på legalitet och förutsebarhet. Analysen av rätten sker inom den rättsuppfattning som benämns kritisk rättspositivism. De samhälleliga värden som enligt denna rättsuppfattning är en del av rätten analyseras i ljuset av den finansiella teori, vilken i stor utsträckning präglat uppfattningen av rättens innehåll såsom den kommer till uttryck i den skatterättsliga praktiken och rättsskipningen. 

Projektet är av värde på flera sätt, men framförallt för att det bidrar med juridisk analys av omtvistad skattelag, vilket är viktigt då kritik mot lagstiftningen hittills framförallt varit rättspolitisk. Forskningen presenterar ett synsätt där skatterättsliga begrepp i större utsträckning än vad som nu gäller måste kunna härledas till en skatterättslig systematik och därmed kommunicera de värden som skatterätten vilar på. Detta synsätt kan leda till en mer robust inkomstskatterätt och på ett fruktsamt sätt stimulera de tankar kring en ny svensk skattereform som allt oftare framförs i debatten. 

Internationalisering, vetenskaplig granskning och open access

Den 14:e  april 2015 var en glädjens dag för mig eftersom jag då fick besked att jag tilldelats medel från Ragnar Söderbergs stiftelse för genomförandet av det rättsvetenskapl…

Här bloggar våra Ragnar Söderbergforskare i rättsvetenskap. Följ deras spännande arbete!

Fördjupning

Fokus i de senaste årens offentliga debatt om skatter, och de strategier vissa företag och individer vidtar föra att minimera sin andel av skatterna varierar. Debatten kring dessa skattestrategier är emellertid ett ofta återkommande ämne i nationell och utländsk media, och så sent som den sjätte november i år uppdagades ytterligare ett exempel genom ”läckta” dokument från revisionsfirman PwC. Dessa dokument visar hur välkända företag, såsom IKEA och SEB, genom avancerade skatteupplägg slussat inkomster till Luxemburg, där den effektiva skatten varit väsentligen lägre än i de länder där inkomsten uppstått. I vissa fall har skatten varit obetydlig. Dagen innan, den femte november i år, meddelade Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, att den inte ger prövningstillstånd i det mål som i Kammarrätten gått emot Skatteverkets ståndpunkt avseende beskattning av särskilda vinstandelar, så kallad carried interest. 

I Sverige har debatten kring skattestrategier framförallt handlat om följande tre typer a) räntesnurror, b) carried interest, och c) delägaraktier. Det stora intresset kring dessa strategier synes vara att de leder till en beskattning som är oväntad och orimlig för en utomstående betraktare, det vill säga för de allra flesta skattebetalare. Vad gäller skattestrategier med räntesnurror leder de i sin extremaste form till en situation vilken ofta beskrivs som att multinationella företag, oavsett var de bedriver sin produktiva verksamhet, fritt kan välja i vilket land de vill betala skatt. Då strategier med carried interst och delägaraktier leder till att vissa personer, med en förhållandevis hög årlig inkomst, får en väsentligen lägre effektiv skatt på sin inkomst jämfört med låg- och mellaninkomsttagare, har dessa strategier uppmärksammats som exempel på gravt orättvis beskattning där höginkomsttagare gynnas framför låginkomsttagare. Sammanfattningsvis är det alltså skattestrategier som kan anses utmana den allmänna uppfattningen om materiellt rättvis beskattning, vilket är en utgångspunkt i de flesta inkomstskattesystem. 

Att dessa skattestrategier, vilka trotsar vedertagna uppfattningar om skattesystemets systematik, inte är lagstridiga väcker uppseende eftersom det på sikt utmanar skattesystemets trovärdighet – legitimitet. Även bortsett från att strategierna påverkar staters skatteintäkter negativt, är de alltså reella problem för berörda stater och dess skatteadministration. Ur ett svenskt perspektiv kan konstateras att ovan nämnda strategier har varit kända av lagstiftaren såväl som av Skatteverket under en längre tid, men att de inte ifrågasatts mot bakgrund av skattelagstiftningen. Att Skatteverket valt att i ett senare skede ifrågasätta dessa strategier tyder på att verket trots allt anser dem vara i strid med lagen. Den juridiska argumentationen har dock inte övertygat, och Skatteverket har inte i något av fallen haft framgång. Att verket haft svårt att vinna framgång beror sannolikt på att domstolarna, med hänvisning till legalitetsprincipen, haft liten möjlighet att ta hänsyn till annat än vad som klart går att utläsa av aktuell skattelagstiftning. Det förefaller därför som om legalitetsprincipen i dessa fall inneburit en rättsutveckling som kan kritiseras utifrån givna utgångspunkter för den aktuella lagstiftningen. Det finns därmed en konflikt mellan rättvisa och legalitet vid inkomstbeskattning. Något som regeringen valt att lösa med ny lagstiftning. 

Publikationer i urval

1. Equal taxation as a basis for classifying financial instruments as debt or equity – a Swedish case study, 35 pages, forthcoming 2015, (with Anders Vilhelmsson)

2. Foreword, Nordic Tax Journal No. 2, 2014, pp. 4–9.  Foreword, Nordic Tax Journal No. 1, 2014, pp. 4–8.

3. Begreppet ränteutgift i svensk inkomstskatterätt – en kritisk analys (Peer Review), Juridisk Tidskrift vid Stockholms universitet, 2012-13, nr. 2, pp. 309–331.

4. Finansiell riskhantering i mindre företag - en skatträttslig och redovisningsrättslig analys (Peer Review), Skattenytt 2010, pp. 122–146

5. Regeringsrättens kursförlustdom – en dom med konsekvenser för svensk kapitalvinstbeskattning, Svensk Skattetidning 2009, pp. 569–583 (with Maria Hilling)

6. Avkastning från financial spread betting – kapitalvinst eller lotterivinst?, Skattenytt 2009, pp. 103–113 

7. Kapitalvinstbeskattning av finansiella produkter, Svensk Skattetidning 2008/10, pp. 699–721 

8. Income Taxation of Derivatives and other Financial Instruments – Economic Substance versus Legal Form, A study focusing on Swedish non-financial companies, Yearbook for Nordic Tax Research 2008 (Ed. R. Påhlsson), pp. 285–287

9. Beskattning av derivat och andra typer av finansiella instrument, Svensk Skattetidning 2008/2, pp. 119–131

10. Taxation of Swap Contracts: An Overview, Derivatives & Financial Instruments, Vol. 4, No. 2, 2002, pp. 78–79

Foto: Apelöga