Oskar Henkow

År: 2016 // Anslagsförvaltare: Lunds universitet // Område: Rättsvetenskap // Belopp: 1 895 819 kr

Min forskning

Miljöskatter – rättslig kvalificering i en internationell kontext

Forskningsprojektet syftar till att utifrån ett rättsvetenskapligt perspektiv utreda, klassificera och systematiskt analysera miljöskatter. Det finns ingen fast definition av vad som utgör miljöskatter. Oftast, då till exempel grön skatteväxling diskuteras, avses en växling från direkta till indirekta skatter. Således avses oftast indirekta skatter då miljöskatter diskuteras. Forskningsprojektet är också inriktat på just de indirekta skatterna, mervärdesskatt och punktskatter, och dessas förhållande till miljömål och åtaganden såväl nationellt som internationellt. 

I projektet kommer den rättsliga karaktären och tillhörigheten av miljöskatter fastställas ur ett systemperspektiv. Miljöskatterna kommer därefter diskuteras utifrån hur väl de svarar mot och bidrar till uppfyllandet av nationella och internationella mål. Den unionsrättsliga kontexten kommer också diskuteras och i vilken mån miljöskatter kan utformas så de inte kommer i strid med framför allt statsstödsregleringen i FEUF (Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Det övergripande syftet är att utarbeta en ”best practice” vad gäller miljöskatter på det indirekta skatteområdet givet de ramar som finns och utgångspunkter som fastlagts.

 

Fördjupning om forskningsprojektet

Både i Sverige och globalt har uttalats att utvecklingen av samhället och ekonomin måste vara hållbar ur ett klimat och miljöperspektiv. Ofta hänvisas i dessa sammanhang till den resolution som antogs vid Förenta Nationernas konferens i Rio i juli 2012. Där gjordes ett åtagandet att verka för bl.a. en miljömässigt hållbar utveckling (the future we want-resolution). 
”promoting the integrated and sustainable management of natural resources and ecosystems that supports, inter alia, economic, social and human development while facilitating ecosystem conservation, regeneration and restoration”. IMF noterar i ett bidrag som publicerades i samband med denna konferens följande: 
Global warming poses critical policy challenges now and for the coming years, with potentially profound impllications for macroeconomic performance and economic well-being. These challenges aret o an important degree ones for the design of national tax and spending systems. The world needs strategies for adapting to the medium- and long-term consequences of climate change and these have fiscal implications. Most pressing, however, is the need for appropriate policies to ”mitigate”, that is, to limit greenhouse gas (GHG) emissions. This need is very widely acknowledged, although the appropriate scale of (near-term and longer-term) mitigation policies, as well as the responsibilities of developing countries, remain contentious (IMF, Climate, 2012) 

I Europa, och EU, har principen om hållbar utveckling också kommit till uttryck i grundlagen. I preambeln till fördraget om europeiska unionen (FEU) att anges att medlemsstaterna är fast beslutna att med beaktande av principen om en hållbar utveckling och inom ramen för en förverkligad inre marknad, en ökad sammanhållning och ett förbättrat miljöskydd främja ekonomiska och sociala framsteg. Dessutom nämns miljömål, tillsammans med de ekonomiska målen, särskilt t.ex. i artikel 3 i FEU. 

Klimatfrågan och energifrågan är också en av fem nyckelpunkter i EU:s ”Europe 2020” tillväxtmål. Detta visar hur central frågan om en hållbar utveckling är och dess koppling till ekonomisk tillväxt. 
Skattepolitiken är intimt förknippad med målet om en hållbar utveckling i miljöhänsyn. Den svenska regeringen har, liksom IMF, noterat betydelsen av skattepolitiken för en hållbar utveckling i förhållande till miljö- och klimatpåverkan. De praktiska verkningarna av en aktiv miljöpolitik, kopplad till ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling, syns ofta i skattepolitiken och då särskilt på de indirekta skatternas område. Det är t.o.m. så att miljöskatter är en väsentlig del av den faktiska miljöpolitik som bedrivs. En grön skatteväxling innebär till stora delar att direkta skatter ersätts av indirekta skatter som avser att belasta aktiviteter som är skadliga för miljön. Detta är inget unikt för Sverige – också i ett internationellt perspektiv är miljöskatter viktiga verktyg för en hållbar utveckling. Trots den vikt som miljöskatter måste anses ha som ett policyverktyg för en hållbar utveckling i klimat och miljöhänsyn, saknas med några få undantag rättsligt systematiserande forskning rörande denna typ av skatter. 

Det saknas idag en djupare förståelse för miljöskatternas plats i skattesystemet och särskilt det indirekta skattesystemet. Bristen på förståelse för den rättsliga systematiken och skatternas utformning riskerar att resultera i ett fragmenterat, svårtillämpligt och oöverskådligt skattesystem. Detta resulterar i sin tur i försämrad rättssäkerhet, förutsägbarhet och ändamålsenlighet. Särskilt mot bakgrund av att användningen av denna typ av skatter måste förmodas i vart fall inte minska, är en undersökning av den rättsliga kvalifikationen ett angeläget forskningsområde. 
Forskningsprojektet syftar således till att utifrån ett rättsvetenskapligt perspektiv utreda, klassificera och systematiskt analysera, miljöskatter utifrån ett systemperspektiv i en unionsrättslig kontext. 
Innan detta syfte preciseras bör något sägas om den rättsliga kontexten. 

För det första syftar forskningsprojektet till att utreda och analysera den rättsliga karaktären på miljöskatter i ett indirekt skatteperspektiv i en unionsrättslig kontext. I detta syfte ingår också att analysera huruvida det kan sägas finnas en ”best practice”, ur ett systemperspektiv, på utformningen av indirekta skatter i det valda perspektivet. Vad som utgör en miljöskatt, eller s.k. grön skatteväxling, finns inte definierat i ett rättsvetenskapligt, rättssystematiskt perspektiv. Ett första steg är att undersöka vilka indirekta skatter som kan betecknas som miljöskatter. Detta är en rent systematiserande uppgift. Ett andra steg är att fastställa systemtekniska utgångspunkter för en indirekt miljöskatt. Hur utformas skatterna ur ett systemperspektiv och hur ser en ”optimal” utformning ut. Inkluderat i detta syfte är att utreda och analysera miljöskatternas rättsvetenskapliga systemtillhörighet och deras utformning. Studien är systemorienterad. Därför ställs frågor såsom; Hur förhåller sig miljöskatterna till skattesystemets utformning? Finns det särskilda inneboende karaktäristika i denna typ av skatter? Frågan kompliceras av den internationella dimensionen. Fråga uppkommer om det finns rättskulturella skillnader och om det måste tas hänsyn till dessa.  Ett tredje steg är att diskutera en ”optimal” utformning av indirekta skattesystem mot bakgrund av den ovanstående undersökningen. Kan en ”best practice” fastställas? Vilka särskilda systemtekniska aspekter bör beaktas vid utformningen av (indirekta) miljöskatter)? Frågorna som ställs besvaras utifrån ett beaktande av den internationella dimensionen. Således kommer här utredas vilka handlingsramar som finns givet regleringen inom EU (särskilt statsstödsregleringen i FEUF). För det andra syftar forskningsprojektet till att undersöka hur miljöskatterna förhåller sig till de åtaganden som Sverige gjort vad avser miljö- och klimatmål och miljöskatter samt den unionsrättsliga primärrätten. Denna del av forskningsprojektet rör en rättslig studie av miljöskatter i förhållande till den internationella rättsliga regleringen. Exempel på forskningsfrågor här är; Beskattas det som Regeringen säger ska beskattas? Hur förhåller sig de svenska miljöskatterna till de åtaganden vi har internationellt vad avser miljö- och klimatdirektiv samt andra internationella, folkrättsliga åtaganden.