Henrik Bellander

År: 2018 // Projektledare: Henrik Bellander // Anslagsförvaltare: Uppsala universitet // Område: Rättsvetenskap // Belopp: 1 475 616 kr

Min forskning

Processekonomisk argumentation är central i dagens processrätt. Den återfinns i förarbeten, i domstolarnas beslutsskäl och i den juridiska litteraturen. Argument om processekonomi används dock med en stor mängd olika innebörder, vilka ofta är motstridiga. Det används ibland med syftning på parternas kostnader i enskilda rättegångar, ibland med syftning på minskade kostnader för samhället på lång sikt och ibland med syftning på effektivare användning av domstolens resurser i enskilda rättegångar. I den processekonomiska argumentationen förs dock sådana bakomliggande och ofta motstridiga intressen sällan fram explicit. ”Processekonomi” används som ett självförklarande begrepp. 
  
I denna studie behandlas detta problem. Till att börja med utreds vilka ekonomiska intressen och konsekvenser som gör sig gällande, men som bara antyds indirekt eller inte alls, i behandlingen av viktiga processuella frågor. Här är frågan också om det vore möjligt och i så fall bättre att dessa ekonomiska konsekvenser istället behandlades explicit. Dessutom studeras hur olika författare har kunnat använda och förändra de processekonomiska argumenten över tiden, vilket ger förklaringar till varför dagens processekonomiska argumentation ser ut som den gör. 

Mer om forskningsprojektet

Strävan efter processekonomi löper som en röd tråd genom dagens processrätt. Den återfinns som ändamål bakom processuella reformer, i parternas argumentation i konkreta frågor, i domstolarnas beslutsmotiveringar och i doktrinens behandling av rättsläget. Som illustrativt exempel kan nämnas att processekonomiska argument återfinns i kommentarerna till inte mindre än 45 olika lagrum i den ledande kommentaren till rättegångsbalken (Fitger m fl, Rättegångsbalken, en kommentar, Norstedts Zeteo). 

Problemet är dock att argument om processekonomi kan användas med en stor mängd olika innebörder, vilka ofta dessutom är motstridiga. Det används t ex ibland med syftning på att parternas kostnader i enskilda rättegångar minskas, ibland för att sätta kostnaderna i relation till den materiella utgången (där parterna inbördes kan ha motstridiga intressen), ibland med syftning på en minskning av kostnader för samhället på lång sikt (men där kostnaderna för parterna i enskilda rättegångar kan bli högre) och andra gånger med syftning på att domstolskostnaderna för en enskild rättegång minskas. Kännetecknande för argumentationen är dock att dessa olika och ofta motstridiga bakomliggande intressen sällan förs fram explicit. Det är därför ofta svårt att avgöra vilka intressen som åsyftas i de enskilda fallen och än svårare att avgöra hur lagstiftare eller domstol har vägt dem mot varandra för att nå ett visst resultat. Processekonomi används allt oftare som ett självförklarande begrepp. Detta projekt syftar till att problematisera och undersöka sådan användning av argument om processekonomi, med två mer specifika syften: 

För det första syftar studien till att utreda vilka olika ekonomiska intressen och konsekvenser som berörs där processekonomiska argument används i centrala processuella frågor (rättskraft och preklusion, bevisbördor och beviskrav samt överrättsprocessen). Detta görs för att underlätta mer explicit behandling av dessa intressen och konsekvenser i lagstiftning, rättstillämpning och rättsvetenskap samt för att utreda för- och nackdelar med sådan mer explicit argumentation. 

För det andra syftar studien till att ge förklaringar till hur dagens processekonomiska argumentation har vuxit fram. Här studeras således villkoren för och orsakerna till att processekonomiska argument i processrättslig lagstiftning, rättstillämpning och rättsvetenskap sällan explicit anger vilka bakomliggande och motstridiga effekter och intressen som påverkas. 

En utmaning är att metodologiskt förhålla sig till de motstridigheter som beskrivs ovan och den utveckling som skett, där viss delförklaring till problemen kan ligga just i de motsatta teoretiska betraktelsesätten och hur dessa skiftat över tiden. En annan utmaning är att även den rent språkliga användningen av begreppet processekonomi har varit föränderlig över tiden. Studien är inte rättshistorisk, men har ett utvecklingsperspektiv. Förekomsten av processekonomisk argumentation i processrättsliga källor sammanfaller också med den tidsperiod då nuvarande RB varit i bruk och tiden för dess förarbeten, dvs från tidigt 1900-tal fram till idag. Studien har i främst fokus på civilprocessen, där de ekonomiska konsekvenserna för parterna har en framskjuten roll, men drar inte någon skarp gräns mot argument också från en straffprocessrättslig diskussion.