Hanna Almlöf

År: 2016 // Anslagsförvaltare: Linköpings universitet // Område: Rättsvetenskap // Belopp: 1 823 796 kr

Min forskning

Minoritetsskydd i ägarledda aktiebolag – särskilt om insyn och exit

Syftet med projektet är att analysera aktiebolagslagens minoritetsskydd ur perspektivet ägarledda bolag. De flesta aktiebolag i Sverige är ägarledda och de karaktäriseras bland annat av en begränsad ägarkrets som till betydande del också utgör bolagets ledning. Den nära kopplingen mellan ägar- och ledarroller får till följd att om konflikter uppkommer riskerar verksamheten att lamslås. En annan möjlig konsekvens är att minoriteten förlorar sitt inflytande över bolaget. För dessa fall erbjuds minoriteten lagstadgade instrument för insyn. Inom ramen för projektet studeras dessa instrument och utvärderas i vilken mån de utgör ändamålsenliga konfliktlösningsverktyg. Konflikter kan också ge en aktieägare anledning att sälja sitt innehav. Lagen tillhandahåller dock mycket begränsade exitlösningar och ingen som särskilt lämpar sig för verksamheter med en snäv ägarkrets. Exitproblematiken är särskilt beaktansvärd i ägarledda bolag, dels därför att det typiskt sett saknas marknad för aktierna, dels pga. överlåtelsebegränsningar.

Projektet kommer att genomföras med användning av inte bara sedvanligt juridiskt material, utan också empiriskt material i form av till exempel aktieägaravtal, ägardirektiv och intervjuer med ägarledare. Analysen inkluderar ett regleringsteoretiskt perspektiv för att ytterst besvara frågan om lagen svarar mot de ägarledda aktiebolagens behov eller om det finns anledning till ändringar i regelverket.

Mer om forskningsprojektet

Aktiebolagslagens minoritetsregler kan systematiseras på olika sätt. Ett sätt är att skilja på minoritetsskyddsregler och minoritetsrättighetsregler (Beyer och Båvestam 2008). Den förstnämnda kategorin består av bestämmelser som skyddar minoriteten utan att den skyddande parten behöver agera, utöver att åberopa sin rätt. Exempel är likhetsprincipen, generalklausulen, rätten att få delta och rösta vid bolagsstämma och lagens olika krav på kvalificerad röstmajoritet. Om en aktieägare t.ex. inte kallas till bolagsstämma eller om ett beslut strider mot generalklausulen har aktieägaren individuell rätt att klandra stämman i sin helhet eller beslutet i fråga. Den andra kategorin, minoritetsrättighetsregler, består av bestämmelser som minoriteten kan välja att utnyttja. Exempel är aktieägarnas initiativrätt, yttranderätt och frågerätt vid bolagsstämma, rätt att kräva utdelning, rätt att kräva att en minoritetsrevisor eller särskild granskare utses och rätt att förvägra ledningspersoner ansvarsfrihet. Vissa av dessa bestämmelser är individuella, medan andra förutsätter att minoriteten som gör anspråk på rättigheten innehar t.ex. minst 10 % av antalet aktier. 

Minoritetsreglernas syfte är att balansera majoritetens bestämmanderätt och effektivitet i beslutsfattandet å ena sidan och minoritetsens behov av skydd mot eventuellt maktmissbruk å den andra. Minoritetsskyddet får alltså inte vara så omfattande att det lamslår eller obefogat hindrar majoriteten att fatta effektiva affärsbeslut. Lagstiftningens möjlighet att uppnå detta syfte torde dock påverkas av huruvida bolagen har en spridd eller koncentrerad ägarkrets. Det finns nämligen ett antal typiska karaktärsdrag hos ägarledda aktiebolag som påverkar regelverkets möjlighet att balansera intressena. Två av dessa karaktärsdrag är av särskild vikt för detta projekt och utvecklas därför nedan. 

Uppemot 99 % av alla aktiebolag har en begränsad ägarkrets om maximalt 10 ägare. Vart fall 80-85% av dessa är ägarledda, dvs. att aktierna ägs av samma personer som sitter i bolagets ledning, förmodligen många fler (Almlöf 2014, s. 46). En stor grupp av dessa bolag är helägda, men bland dem som har flera aktieägare föreligger det vanligtvis en nära relation mellan ägarna, många gånger baserat på familjeband. Ett första betydande karaktärsdrag hos dessa ägarledda bolag är att den majoritetsprincip varpå aktiebolagslagens bestämmelser vilar ofta sätts ur spel på ett av i vart fall två alternativa sätt. 

För det första undviker ofta aktieägare i dessa bolag att en majoritet- minoritetssituation uppkommer, dvs. de väljer att ha en jämn fördelning av aktier och rösträtt så att ingen ska kunna fatta beslut emot den andres vilja (Neville 2008, Bennedsen och Nielsen 2001). I sådana s.k. 50/50-bolag får lagens minoritetsregler en begränsad funktion. För det andra är det vanligt att aktieägare till ägarledda verksamheter, även andra än 50/50-bolag, väljer bort lagens majoritetsregler och förväntar sig att beslut fattas t.ex. enhälligt. Ofta motiveras krav på enhällighet med att minsta missnöjsamhet inom ägarkretsen kan skapa en osämja som på sikt endast kan lösas genom att ägarkretsen splittras. Krav på enhällighet kan vara underförstått eller formaliserat genom att en klausul därom tagits in i bolagsordningen eller aktieägaravtal (Kruhl 2011). 

Både då aktieägarna avtalar bort eller modifierar majoritetsprincipen och då ägarkonstellationen är sådan att ingen innehar majoritetsröst föreligger en betydande risk att verksamheten lamslås om osämja uppkommer. En möjlig konsekvens är att minoriteten, även i strid mot avtal eller tysta överenskommelser, utfryses och förlorar sitt inflytande över verksamheten. Exempelvis kan en majoritetsägare se till att minoritetsägaren förlorar sin plats i bolagets styrelse. För dessa fall erbjuds minoriteten olika lagstadgade instrument för att få insyn i bolagets verksamhet och ledningens beslut, bl.a. genom en minoritetsrevisor och institutet särskild granskning. Därtill tillhandahåller lagstiftaren lagens enda specialregel som utformats för aktiebolag med en snäv ägarkrets. Den aktuella bestämmelsen finns i 7 kap. 36 § ABL och stadgar en särskild insynsrätt för minoritetsägare i bolag med högst tio aktieägare. 

Det andra betydande karaktärsdraget hos ägarledda bolag är att det föreligger en begränsad marknad för bolagets aktier. Regeln om aktiers fria överlåtbarhet är en grundstomme i aktiebolagsrätten och framhålls som det yttersta minoritetsskyddet (prop. 2004/2005:85, s. 249 f.) I de fall en aktieägare är missnöjd med hur bolaget drivs kan denne avyttra sina aktier och lämna företaget. Denna möjlighet är dock typiskt sett begränsad eller obefintlig i ägarledda aktiebolag till följd av den ena, andra eller båda av följande två anledningar (Neville 2000, Sjöman 2008). För det första är personkretsen i ett ägarlett aktiebolag så snäv och baserad på personliga relationer, att inte vilken investerare som helst är intresserad av att köpa aktier. Omvänt är en ägarledare selektiv i vem denne kan acceptera som ägarpartner. Ofta är de enda realistiska köparna redan befintliga aktieägare, möjligtvis familj eller nära affärsbekanta, eller så krävs det att hela aktiebeståndet säljs och att det således rör sig om ett komplett uppköp. För det andra, och som en följd av den första anledningen, strävar aktieägarna efter att kontrollera ägarkretsen genom att införa överlåtelsebegränsningar i bolagsordningen eller aktieägaravtal, t.ex. hembuds-, förköps, eller samtyckesklausuler. 

Av det sagda följer att en minoritetsägare som uteslutits från ledningen eller på annat sätt kommit i konflikt med majoritetsägaren kan utnyttja olika instrument för att få insyn i hur majoriteten styr bolaget och använder dess tillgångar. Ytterst kan denna insyn leda till upptäckt av missbruk, men även uppdaga om minoritetens intressen avviker från ledningens, dvs. majoritetsägarens. I båda fallen kan det ge minoriteten anledning att försöka lämna bolaget, dvs. göra exit. Ofta är exit också den enda realistiska lösningen när konflikt uppkommit och förtroende rubbats mellan aktieägarna. Eventuellt skulle lagens insynsregler också kunna användas, och till och med missbrukas, som påtryckningsmedel mot majoriteten för att framkalla ett exitläge (jfr Ds 2015:25). Som beskrivs ovan kan dock möjligheterna att avyttra sina aktier vara små, vilket kan leda till svåra inlåsningseffekter som i förlängningen är till skada för verksamheten. Behovet av adekvata konfliktlösningsmekanismer och exitmöjligheter torde därför vara stort (t.ex. Andersson 2010, Andersson 2006, Neville 2010 och Neville 2009). 

Syftet med förvarande forskningsprojekt är att analysera aktiebolagslagens minoritetsskydd från perspektivet ägarledda bolag. Inom projektet kommer särskilt fokus att läggas vid: 

1. Minoritetsägares insynsrätt enligt 7 kap. 36 § ABL, 
2. Andra instrument för insyn i bolaget – särskild granskning, 
3. Minoritetens möjligheter att avyttra sina aktier, s.k. exitmöjligheter.