Finansiell tillsyn i ljuset av Europakonventionen

År: 2015 // Projektledare: Gustaf Sjöberg // Anslagsförvaltare: Stockholms universitet // Område: Rättsvetenskap // Belopp: 973 678 kr

Min forskning

Finansiell tillsyn i ljuset av Europkonventionen
 

Olika former av tillsyn och ingripanden mot dem som står under tillsyn har blivit ett allt viktigare inslag i samhällslivet. I en särställning, såväl internationellt som i Sverige, befinner sig tillsynen över den finansiella sektorn. Efter den finansiella krisen har tillsynsmyndigheter världen över tillagts mer makt och mer långtgående medel för ingripanden, såväl mot finansiella företag som mot enskilda personer. Ett EU-direktiv med avsevärda förändringar i detta avseende håller på att implementeras i Sverige.

De långtgående maktbefogenheter som finansiella tillsynsmyndigheter har och de ofta relativt vaga mandat som de stöds på ger oundvikligen upphov till friktioner mot olika rättssäkerhetsgarantier i Europakonventionen.

En trend vad gäller regleringen av banker är att det blir fråga om en mer kvalitetsinriktad tillsyn, med större diskretionärt mandat för tillsynsmyndigheterna. Skälet till detta är att banker bedriver komplex verksamhet och är svåra att värdera, såväl vad gäller deras soliditet som deras risktagande.

En tillsyn som bygger på kvalitativa bedömningar kan dock vara svår att förena med konventionens krav. Å andra sidan kan en tillsyn som berövas möjligheten till flexibilitet och diskretionära bedömningar och som i stället ska förlita sig på kvantitativa storheter förlora sin effektivitet.

Projektet går ut på att undersöka spänningsfältet mellan finansiell tillsyn, särskilt kvalitativ sådan, och Europakonventionens krav på process och förutsebarhet.

Fördjupning

Frågan om huruvida gärningar är att betrakta som brott i Europakonventionens mening har i Sverige kommit i blickfånget under senare år. En typ av ärenden som i viss mån seglat under radarn är dock olika typer av ingripanden som används i tillsynsverksamhet. I denna typ av ärenden blir spänningen mellan tillsynsverksamhetens behov av flexibilitet och diskretionära bedömningar och konventionens krav på förfarandet extra tydlig. Det planerade projektet ska behandla de ingripanden som står Finansinspektionen till buds vad gäller banker, men det borde finnas utrymme att dra vidare generella lärdomar för andra tillsynsområden, t.ex. skolor, sjukvård, revisorer och advokater. 

Sverige håller för närvarande på att implementera de långtgående förändringar som följer av det s.k. kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV). Direktivet innehåller såväl bestämmelser vilka nödvändiggör i hög grad kvalitativa bedömningar inklusive sådana rörande hela den finansiella sektorn som mycket långtgående möjligheter till ingripanden. En nyhet är sanktioner mot fysiska personer. 

Att ämnet är teoretiskt intressant torde knappast råda någon tvekan om. Regleringen och tillsynen av banker blir alltmer ingripande och bygger till betydande delar på diskretionära bedömningar och proaktivt samarbete mellan tillsyn och tillsedda. Samma sak gäller i stort sett för hela den finansiella sektorn. Att ämnet också är praktiskt relevant visas inte minst av att invändningar om att Europakonventionen ska påverka bedömningen av sanktionsärenden har börjat förekomma. Vidare kan nämnas att de finansiella branschföreningarna skrivit till regeringen och begärt förändringar av beslutsordningarna för sanktioner. 

Anledningen till att undersökningen begränsas till banker är att de fångar alla dimensioner som är aktuella för andra finansiella företag, genom att regleringen avseende banker är mest omfattande och ingripande samt att banker är de mest komplexa och svårbedömda finansiella företagen. 

En preliminär bedömning är att Europakonventionen går längre än rättssäkerhetsgarantier i annan svensk rätt i motsvarande frågor. I den mån detta visar sig vara en felaktig bedömning bör inhemsk svensk rätt också behandlas. 

Publikationer i urval

1. Lex specialis in absurdum, publicerad i Aktie, aktiebolag, aktiemarknad - en vänbok till Johan Munck, Corporate Governance Forum, Stockholm 2013, 18 sidor.

2. Financial Crisis Management and Corporate Governance, published in the SCCL yearbook 2012, s6 sidor. 

3. Tvångsinlösen – särregeln tillämplig Juridisk Tidskrift, 2011-12, s. 892. 

4. Carnegie i Prövningsnämnden Juridisk Tidskrift 2011-12, s. 405, 13 sidor. 

5. Tvångsinlösenreglerna tvingande Juridisk Tidskrift 2010-11 s. 149, 11 sidor. 

6. Handling Systemically Important Banks in Distress – Some Thoughts from a Swedish Perspective, European Business Organization Law Review, 2011, 12:227-250. 

7. Mastering the Financial Crisis – the Swedish Approach, , Del av ett forskningsprojekt vid Bucerius Law School i Tyskland, publicerad i SCCL:s årsbok 2011, 23 pages.

8. Lagen om statligt stöd till kreditinstitut Juridisk Tidskrift 2008-09 s. 576, 23 pages. 

9. Statlig reglering av handel med aktier Tillsammans med ekonomie doktor Lars Hörngren, publicerad i antologin Regelfrågor på en förändrad kapitalmarknad, Corporate Governance Forum, Stockholm 2009, 30 sidor. 

10. Lender of Last Resort, Publicerad i antologin Finansiella kriser – betalningssystem och skuldförhållanden, Stockholm Centre for Commercial Law, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm 2009, 18 sidor.

Foto: Staffan Westerlund / Stockholms universitet