Eva Storskrubb

År: 2016 // Anslagsförvaltare: Uppsala universitet // Område: Rättsvetenskap // Belopp: 2 983 352 kr

Min forskning

Europeisk kvarstad på bankmedel – hur påverkas rätten?

För att rättsskipning inte bara skall handla om en rätt på papperet måste domar också kunna verkställas. Under en civilprocess kan part ha möjlighet att undanröja sina tillgångar i syfte att omöjliggöra verkställighet. Detta problem kan bli mer akut när det rör sig om gränsöverskridande tvister där tillgångar finns i flera länder. Kvarstad är en säkerhetsåtgärd varigenom tillgångar tillfälligt beslagtas i syfte att säkerställa verkställighet av en eventuell senare dom. Hittills har borgenärer i praktiken varit tvungna att skilt söka om kvarstad i alla länder där gäldenären kan ha tillgångar. Inom EU kvarstår avsevärda problem med indrivning av skulder över gränserna. Möjligheten att utverka gränsöverskridande säkerhetsåtgärder har setts som ett led i arbetet för att åtgärda detta problem. 

Projektet fokuserar på EU:s kvarstadsförordning som möjliggör gränsöverskridande kvarstad på bankmedel från 2017. Projektet kommer att granska när man kan söka om europeisk kvarstad och hur den nya europeiska kvarstadsprocessen kommer att fungera i svensk domstol. Den europeiska kvarstaden ska finnas som ett parallellt rättsmedel med den nationella men behöver också kompletterande nationella regler. Det finns således en risk för att tolkningsproblem uppstår i gränssnittet mellan de två systemen. Projektets fokus ligger på dessa problem. I projektet analyseras även vad den nya kvarstaden innebär för en närmare harmonisering av processregler i EU.

 

Fördjupning om forskningsprojektet

Frågeställningen är primärt ställd från den nationella rättens perspektiv. Därmed syftar projektet till att utreda hur kvarstadsförordningen, som är ett nytt processrättsligt instrument kommer att påverka rätten i Sverige. Med rätten avses inte endast processlagarna utan även relevanta myndigheter, som domstolarna och kronofogdemyndigheten, bankerna som i en central roll ska samarbeta med myndigheterna under förordningen, samt rättsinnehavare det vill säga fordringsägare (borgenärer) och gäldenärer. Vilka rättigheter och skyligheter tillkommer dessa aktörer? Sekundärt syftar frågan till att genom det nationella perspektivet åskådliggöra vilka konsekvenser förordningen kan ha för den civilprocessuella tillnärmningen i EU. Tre delfrågor kommer att ställas i projektet som syftar till att i olika led besvara frågan om hur rätten påverkas av kvarstadförordningen: 

1) I vilka fall kan kvarstadsförordningen tillämpas? 
2) Hur kommer den europeiska kvarstadsprocessen att fungera i Sverige? 
3) Kan kvarstadförordningen bidra till tillnärmningen av civilprocessrätten i EU? 

Det är viktigt att utröna tillämpningsområdet för kvarstadförordningen i förhållande till de nationella reglerna för kvarstad för att få en närmare insyn i när den svenska rätten överhuvudtaget träffas av detta nya instrument. Om kvarstadsförordningens tillämpningsområde är snävt kan det innebära påverkan blir begränsad. Alternativt om tillämpningsområdet är brett, blir kvarstadsförordningens potentiella faktiska påverkan större. Hur reglerna (artiklarna 3 och 4, se även skäl 10) som fastställer tillämpningsområdet ska tolkas och vad de innebär i praktiken är inte helt entydigt, t.ex. kommer förordningen att innebära extra skydd för borgenärer? Dessutom finns det en regel (artikel 16) som syftar till att undvika och reglera parallella processer, d.v.s. reglerar tillåtligheten av dubbla ansökningar, för både europeisk och nationell kvarstad. Reglerna som styr tillämpningen är således komplexa. 

Tillämpningsområdet var också en central fråga i förhandlingarna mellan EU:s institutioner under förordningens lagstiftningsprocess eftersom gränsdragningen när EU har behörighet att lagstifta på civilprocessrättens område är begränsat till ärenden som har gränsöverskridande verkan. Hur begreppet ”gränsöverskridande” ska tolkas har varit föremål för debatt och olika synsätt mellan EU:s institutioner. Det är klart att om begreppet tolkas brett blir EU-rättens potentiella intrång i den nationella civilprocessrätten större. Det är därför av grundläggande betydelse att först granska och analysera tillämpningsområdet i projektet. 

Kvarstadsförordningen är till typen av unionsrättslig sekundär rättsakt en förordning. Därmed blir dess regler direkt tillämpliga i medlemsstaterna och ingen nationell införlivande lagstiftning behövs. Däremot väntas den svenska lagstiftaren vara tvungen att anta kompletterande lagstiftning eftersom kvarstadsförordningen hänvisar i åtskilliga situationer till medlemsstaternas rätt för lösandet av frågeställningar som kan komma att bli aktuella i samband med ett förfarande enligt förordningen. I vissa avseenden ersätter förordningens bestämmelser nationella regler, exempelvis gällande gäldenärens rättsmedel (artikel 33-38), i andra delar tillåts nationell lagstiftning komplettera förordningens bestämmelser, exempelvis gällande fordringsägarens skadeståndsansvar (artikel 13), och i andra fall hänvisas helt till nationell rätt, exempelvis gällande rangordningen av kvarstadsbeslut i utsökning (artikel 32). 

Hur förordningens regler praktiskt kommer att fungera i Sverige, hur den ska tillämpas tillsammans med svensk rätt samt vilka lösningar den lagstiftaren väljer för att komplettera förordningen är vid tiden för denna ansökan oklart. Frågan har behandlats i en SOU (2015:54) som har varit på remissrunda (frist i slutet av september 2015). En proposition väntas inom kort eftersom eventuella nödvändiga kompletterande lagstiftningsåtgärder bör vara tillämpliga i januari 2017 när förordningen ska tillämpas. Det som redan nu är klart är att det kommer att uppstå svåra tolkningssituationer i gränssnittet mellan kvarstadsförordningen och nationell rätt. Nationella processregler som ska komplettera förordningen kommer även att vara underkastade de EU-rättsliga principerna om likvärdighet och effektivitet. I tillägg noteras att en europeisk kvarstad utgör ett nytt rättsinstitut i svensk rätt och att processen med kompletterande regler kommer att vara en ny och komplex process. Det är därför att vara mycket viktigt att projektet som andra uppgift stävar till att förstå den nya kvarstadsprocessen, att analysera hur processen kommer att fungera, att identifiera eventuella problem som kan uppstå och föreslå lösningar. Om kvarstadsförordningens inte kommer att fungera väl i Sverige eller det uppstår många svåra tolkningsproblem, kan det innebära påverkan blir begränsad och rentav negativ.