Donationsprofessurer

Ett särskilt problem för svenska universitet är att de inte har egna verkligt stora grundkapital. Ekonomisk frihet medför som bekant även andra friheter. För att stödja olika lärosäten med sådana grundkapital har Ragnar Söderbergs stiftelse under det senaste decenniet gett anslag till ett antal professurer. Tanken är att lärosätena själva skall förvalta dessa kapital och genom avkastningen ha en garanterad finansiering för en forskaranställning. Det svenska universitetsväsendet har inte längre några oavsättliga professorer med fullmakt från regeringen, vilket somliga beklagar som en inskränkning i forskningens frihet. Med en från staten och andra intressenter oberoende egen grundfinansiering kan dock universitetens frihet stärkas.

De donationsprofessurer som beviljats – och som man kan läsa om i det följande – tillsätts i enlighet med de rutiner som finns för detta på respektive lärosäte. I några fall fungerar professurerna som ”rotationsprofessur”. De tillsätts genom ett internt förfarande och innebär att innehavaren under några år är helt fri att forska. På så sätt fungerar professuren som gångna tiders sabbatsterminer. Donationsprofessurerna är finansierade i samarbete med Torsten Söderbergs Stiftelse. För närvarande kommer inga nya professurer av detta slag att finansieras.

Handelshögskolan i Göteborg

Torsten och Ragnar Söderbergs professur
Anslag: 20 miljoner kronor
Inrättad: 2002
Innehavare: Barbara Czarniawska
Tidigare innehavare: Ulf Olsson, Olov Olson, Claes G. Alvstam

Professur i business history
Anslag: 40 miljoner kronor
Inrättad: 2008
Innehavare: Susanna Fellman

Handelshögskolan i Stockholm

Ragnar Söderbergs professur i ekonomi
För att hedra minnet av Ragnar Söderberg 100 år efter hans födelse
Anslag: 20 miljoner kronor
Inrättad: 2000
Innehavare: Magnus Johannesson
Tidigare innehavare: Tore Ellingsen, Claes-Robert Julander, Udo Zander

Olof A. Söderbergs professur
Till minne av Olof A. Söderberg, en av Handelshögskolans grundare
Anslag: 40 miljoner kronor
Inrättad: 2003
Innehavare: Vakant
Tidigare innehavare: Björn Axelsson

Ragnar Söderbergs professur i nationalekonomi
Inrättad vid Handelshögskolans 100-årsjubileum
Anslag: 50 miljoner kronor, finansieras av Ragnar Söderbergs stiftelse
Inrättad: 2008
Innehavare: Tore Ellingsen

Torsten och Ragnar Söderbergs professur i företagsekonomi med inriktning på företagande och ledning
Inrättad vid Handelshögskolans 100-årsjubileum
Anslag: 50 miljoner kronor
Inrättad: 2008
Innehavare: Pär Åhlström

Karolinska Institutet

Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelsers jubileumsdonation
Fyra professurer inrättade vid Karolinska Institutets 200-årsjubileum
Anslag: 100 miljoner kronor
Inrättad: 2010
Innehavare: Thomas Helleday, Staffan Holmin, Stephen Strom, Olle Kämpe

 

Lunds universitet

Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelsers professur till minnet av Samuel Pufendorf
Ämne: främst rättsvetenskap, ekonomi och politisk filosofi
Anslag: 20 miljoner kronor
Inrättad: 2002
Innehavare: Karin Aggestam
Tidigare innehavare: Aleksander Peczenik, Kjell Åke Modéer, Håkan Hydén, Gregor Noll

Stockholms universitet

Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap
Vid Juridiska institutionens 100-årsjubileum 2007
Anslag: 25 miljoner kronor
Inrättad: 2006
Innehavare: Antonina Bakardjieva Engelbrekt
Tidigare innehavare: Claes Sandgren, Petter Asp

 

Professorsanslag

Ragnar Söderbergs stiftelse har sedan 2006 finansierat ett flertal anslag till Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) för att stödja professorers forskning över 4–5-årsperioder. Anslagen bereds och beslutas av KVA efter peer-review-förfarande och innebär att en redan etablerad forskare som Söderbergprofessor får frihet att under en längre tid, med ett större kapital, ägna sig åt sin forskning. Professorsanslagen har finansierats i samarbete med Torsten Söderbergs Stiftelse.

Christer Betsholtz
Christer Betsholtz uppnådde tidigt internationellt erkännande genom sina banbrytande studier av platelet-derived growth factor (PDGF) och dess biologi. Denna forskning har sedan lett honom in på studier av angiogenes (blodkärlsbildning). Hans aktuella forskning vid Solna Campus, Karolinska Institutet, rör blodkärlsbildning och den tidiga effekten av angiogena faktorer. Han undersöker, med mycket sofistikerad teknologi, olika cellulära komponenter i kärlväggen särskilt pericyternas funktion. Hans forskning inkluderar studier av blod-hjärn barriären och av glomerulusfunktionen i njuren. Betsholtz forskning ligger i den absoluta fronten och är av central medicinsk betydelse.

Sven Enerbäck
Sven Enerbäck fokuserar i sin forskning på betydelsen av så kallade forkhead-proteiner för fettvävnadens utveckling och funktion. Resultat uppvisar att genen FoxC2 förändrar vita fettceller på ett sätt som motverkar fetma och diabetes. Han har bland annat visat att transgena möss (som har fått arvsmassa från andra arter) som överuttrycker detta protein är delvis resistenta mot dietinducerad fetma. Nyligen har Enerbäck tillsammans med kollegor påvisat så kallat brunt fett hos vuxna människor, något man tidigare trodde enbart förekom hos nyfödda. Detta fynd förutsätts få en mycket stor klinisk betydelse. Enerbäcks fortsatta forskning avser studier av det bruna fettets funktion hos människa och att finna vägar att aktivera dess produktion.

Ole Kiehn
Ole Kiehn är professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Han är världsledande forskare av motorneuronens funktion, och kombinerar skickligt cellbiologiska och elektrofysiologiska metoder med genetiska djurmodeller. Kiehn studerar hur nervceller och nervnätverk i ryggmärgen formar våra rörelser och hur dessa nätverk styrs från hjärnan samt hur de utvecklas. Han har visat att motorneuron under inflytande av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin uppvisar så kallade platåpotentialer, som gör dem verksamma under längre tid utan inverkan av synaptisk aktivitet. Hans resultat förklarar bl.a. den spasticitet som uppkommer efter ryggmärgsskador. Kiehn har också gjort banbrytande studier av de nervnätverk som styr våra gångrörelser. Framtida studier kommer att fokusera på de nervceller som genererar rytmen. Kiehns forskning kan få stor betydelse för utveckling av en framgångsrik rehabiliteringsstrategi för patienter med ryggmärgsskador.

Lars Nyberg
Lars Nyberg är professor i neurovetenskap vid Umeå universitet. Han är en världsledande forskare avseende hjärnans inlärnings- och minnesfunktioner. Han har utvecklat och använder avancerade avbildningsmetoder för att bestämma vilka delar av hjärnan som aktiveras vid olika inlärnings- och minnesmoment. Hans forskning är av särskilt stor betydelse för vår förståelse av hur hjärnans funktion försämras vid åldrande och neurodegenerativa sjukdomar.

Torsten Persson
Torsten Persson har genom sina publiceringar av monografier och i ledande vetenskapliga tidskrifter såsom American Economic Review, Quarterly Journal of Economics, Journal of Political Economy och Econometrica fått ett stort inflytande på nationalekonomisk kunskapsbildning. Detta har särskilt gällt områdena politisk ekonomi, makroekonomi, internationell ekonomi och offentlig ekonomi. Persson har på så sätt skapat värdefulla bryggor mellan nationalekonomisk och statsvetenskaplig forskning.

Per Strömberg
Per Strömberg är en internationellt framstående forskare inom området finansiell ekonomi, ett forskningsfält i området mellan nationalekonomi och företagsekonomi. Han är verksam som professor vid Handelshögskolan i Stockholm, där han innehar Handelshögskolans Jubileumsprofessur i finansiell ekonomi, särskilt riskkapital. Han är även biträdande professor vid University of Chicago och föreståndare för Swedish House of Finance – ett nationellt forskningsinstitut med syfte att samla landets bästa forskare inom finansmarknadsområdet. Han är verksam inom området corporate finance, en del av den finansiella ekonomin som handlar om de verktyg och analysmetoder som företag använder för att fatta finansiella beslut. Strömbergs forskning innehåller såväl nydanande teori som ambitiös empiri och han har uppmärksammats bland annat för sin forskning om konkursregler och om riskkapitalfinansiering. Per Strömbergs forskning har en betydande praktisk relevans och anknytning till dagsaktuella frågor inom den finansiella sektorn och samhällsekonomin i stort.

Mats Wahlgren
Mats Wahlgren har visat att parasitinfekterade röda blodkroppar binder till varandra och till kärlväggen och hur denna så kallade rosettering kliniskt korrelerar till svår, framför allt cerebral, malaria (malaria i storhjärnan). Wahlgren har visat att det mycket variabla proteinet PfEMP1 är det adhesin (”dockningsmolekyl”) på infekterade röda blodkroppar som ansvarar för rosetteringen och har visat hur det binder och vilka regioner på proteinet som korrelerar till svår sjukdom. Den planerade forskningen har PfEMP1-adhesinet som viktigt fokus med målsättningen att utveckla vaccin och små molekyler som förhindrar rosettering. Ett annat mål är att studera olika malariaparasiters arvsmassa med hjälp av storskalig sekvenering (bestämning av ordningsföljden hos DNA-baspar) för att förstå hur de genetiskt kan variera och hur denna plasticitet korrelerar till svår malaria.