Artiklar
08 oktober 2018

Klimatekonomi

– Vi vill bland annat studera vilken inverkan samhällsekonomiska beslut inom klimatområdet har för andra viktiga globala miljöproblem. En viktig beståndsdel är hur olika miljöpolicymål interagerar med varandra via marknadsmekanismer, säger projektledaren Gustav Engström vid Beijerinstitutet. Tillsammans med Johan Gars och Chandra Kiran arbetar han med ett fyraårigt forskningsprojekt i miljöekonomi som är finansierat av Ragnar Söderbergs stiftelse. En delrapport från projektet, The Unintended Consequences of a Global Carbon Tax, publicerades i slutet av 2017 och presenteras vid World Congress of Environmental and Resource Economists i Göteborg, i juni 2018. De tre forskarna har en gemensam akademisk grund inom nationalekonomi, kompletterad med meriter inom bland annat teknik och fysik.

– Målet med det här projektet är att bygga modeller som fördjupar förståelsen för hur ekonomiska styrmedel bättre kan appliceras, med hänsyn tagen till de gränser som naturen sätter. Förhoppningen är att skapa ett bättre beslutsunderlag för politiska åtgärder, säger Gustav Engström.

Det nationalekonomiska bidraget till analysen av globala miljöproblem är värdering eller prissättning av viktiga miljöfaktorer. Det gör det möjligt att relatera dessa till andra viktiga samhällsområden.

Som utgångspunkt för miljöaspekterna använder sig forskarna av det ramverk som etablerats av bland annat Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center. I ramverket ingår nio biofysiska processer, eller Earth System Processes (ESP), som spelar en särskild viktig roll för den globala livsmiljön. Där ingår bland annat klimatförändringar, försurning, markanvändning, användning av gödningsmedel, färskvattenanvändning samt biologisk mångfald. För dessa nio definieras så kallade planetära gränser.

– Att förhålla sig till de planetära gränserna är i policysammanhang som att fickparkera. Utmaningen ligger i att ta hänsyn till flera olika miljöaspekter samtidigt, säger Gustav Engström.

Den första fasen av forskningsprojektet har omfattat urvalet av biofysiska processer att inkludera i modellen.

– Vi är modellbyggare, men ser framför allt modellen som ett verktyg för att fördjupa förståelsen för hur mänskliga interventioner kan påverka de problem som finns, och hur olika interventioner interagerar, säger Chandra Kiran.

Medan formuleringen av planetära gränser har uppmärksammats ganska brett, har de nationalekonomiska aspekterna och implikationer för användningen av ekonomiska styrmedel tidigare inte undersökts närmare. De olika problemen har analyserats var för sig, men den samlade bilden saknas. Det rör sig om en komplex verklighet, där valet av avgränsningar är centralt.

– Vi har valt att isolera 20-30 variabler att arbeta med och vi är tydliga med vilka antaganden vi gör. Den transparensen är viktig, inte minst gentemot andra forskare som vill bygga vidare på vårt arbete, säger Johan Gars.

– Vår prioritet är att synliggöra de stora dragen, inte att skapa en storskalig modell. Med flera hundra variabler hade modellen förlorat i tydlighet. Samtidigt är det viktigt att resultatet är vetenskapligt robust.

Så här långt har analyserna visat överraskande tydliga resultat.

– Alla mest uppenbart var att jordbrukssektorn spelar en ännu mer avgörande roll för den globala miljön än vi redan kände till. Klimatdiskussioner utgår ofta från andra faktorer, som trafikbelastning, men jordbrukssektorn har stor klimatpåverkan, och för flera av de andra globala miljöproblemen står den för den överlägset största delen av miljöpåverkan, säger Gustav Engström.

I delrapporten som publicerats riktas fokus mot effekterna av att införa en koldioxidskatt.

– Det visade sig att denna enda åtgärd skulle få positiva följdeffekter på flera miljöaspekter än enbart koldioxidutsläppen. Den gav heller inte få särskilt stora kontraproduktiva effekter, säger Gustav Engström.

– Så här långt har det alltså visat sig att verkligheten faktiskt ändå inte är så komplex som man skulle ha kunnat vänta sig. Under fortsättningen av projektet kommer modellen att utvecklas. Bland annat diskuteras introduktionen av en dynamisk komponent, till den nu statiska bilden. Detta skede kan komma att involvera dynamisk programmering, en metod som revolutionerat den makroekonomiska verktygslådan och belönats med Nobelpriset. 

Text: Anneli Kamlin