Artiklar
19 januari 2016

Befattningsstrukturer

Unga forskares karriärvägar diskuteras flitigt idag. Redan år 2007 presenterade professor Ann Numhauser-Henning i Befattningsutredningens betänkande Karriär för kvalitet (SOU 2007:98) ett heltäckande förslag på ett karriärsystem. Vi har bett henne att kommentera det nuvarande läget i frågan. Numhauser-Henning är professor i civilrätt vid Lunds universitet. 

År 2007 presenterade du som särskild utredare Befattningutredningens betänkande Karriär för kvalitet (SOU 2007:98). Du tog där ett helhetsgrepp på de akademiska lärarnas och forskarnas karriärväg. Kan du med några ord sammanfatta vad som var de viktigaste förändringarna som ni då föreslog? 
Läget inför Befattningsutredningen var det att oproportionerligt många lärare och forskare hade tidsbegränsade anställningar och att otydliga och otrygga villkor efter doktorsexamen försvårade rekryteringen till akademin. Uppgiften var att föreslå en fungerade och sammanhållen meriterings- och karriärväg för såväl kvinnor som män. I fokus var den postdoktorala situationen – tiden från doktorsexamen fram till en fast anställning. Förslaget innebar en tydlig och sammanhållen befattningsstruktur med en två-årig postdoktorsanställning som ett första karriärsteg, som dessutom kunde främja mobiliteten. Som andra steg på karriärstegen föreslogs anställning som biträdande lektor – den ersatte nu helt den tidsbegränsade anställningen som forskarassistent och innefattade en rätt till prövning för fast anställning och blev därmed en attraktiv ”ingång” i akademin. Prövningen skulle ske mot ytterligare ett nytt karriärsteg på ”docentnivå” – anställning som biträdande professor. En rätt för tillsvidareanställda att prövas för befordran till närmast högre tjänst genomsyrade också förslaget. Utredningen föreslog vidare viktiga nya frihetsgrader för den akademiska arbetsgivaren. I lokala anställningsordningar skulle både föreskrifter om andra lärarkategorier än de föreslagna kunna införas och behörighets- och bedömningsgrunder för både anställning och befordran kunna preciseras. Utrymmet för kollektivavtalsreglering av olika anställningsformer blev större. Även själva anställningsförfarandet, inklusive kravet på sakkunnigbedömningar, öppnades för lokal reglering.

Vilka återverkningar skulle du säga att utredningen fick?
Befattningsutredningen fick sitt uppdrag av en socialdemokratisk regering i april 2006. Sedan – med en ny borgerlig regering – kom den så kallade Autonomiutredningen emellan och hade ändrat många av förutsättningar när Befattningsutredningen lade fram sitt betänkande i december 2007. Avreglering och friare händer för lärosätena var det som nu gällde. Vissa av de frihetsgrader för lärosätena som utredningen föreslagit infördes, liksom rätten att kalla professorer – men utan sitt jämställdhetssammanhang. Vidare beslutade parterna att genom kollektivavtalsreglering införa det föreslagna första karriärsteget som postdoktor. Senare har också meriteringstjänster som biträdande lektor med rätt att prövas för befordran återinförts genom lokala kollektivavtal på vissa lärosäten.

Sett i backspegeln: skulle dina förslag se annorlunda ut idag?
Nej, faktiskt inte. Tvärtom visar utvecklingen att diskussionen kring karriärstrukturen inom universitet och högskolor nu är tillbaka där Befattningsutredningen slutade och innehåller flertalet av de ingredienser Befattningsutredningen föreslog. Autonomireformen i all ära – när det handlar om befattningsstrukturer har den ökade friheten inte lett till mycket ”verkstad”. Jag är ganska övertygad om att den ”tvåstegsraket” som Befattningsutredningen i realiteten föreslog – med en ”detaljreglerad” struktur i högskoleförordningen som sedan kunde ersättas genom lokal reglering i lärosätenas anställningsordningar – hade gagnat högskolesektorn och påskyndat en utveckling i ”rätt riktning”, det vill säga mot en tydligare, tryggare och transparentare karriärstruktur. Nu är det alltså framför allt arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal har medverkat till en förbättrad karriärstruktur – på sina håll.

Sveriges unga akademi tog år 2013 ett initiativ beträffande unga forskares karriärvägar och skrev fram ett Förslag till karriärsystem för svenska lärosäten som de sedan sände ut på remiss. Vad ser du för styrkor och svagheter med detta?
Styrkan, som jag ser det, är förstås att de har insett den fundamentala betydelsen av en meriteringsbefattning som skapar en tydlig ingång i den akademiska karriären samtidigt som den erbjuder trygghet genom rätten att prövas för tillsvidareanställning. Det handlar om just den anställning som biträdande lektor som Befattningsutredningen förslog. Ytterligare en god idé är att kombinera en sådan anställning med ett visst startanslag. Jag ser inga nackdelar med förslaget!

Just nu pågår en ny utredning – Forskarkarriärutredningen – med Ann Fust som särskild utredare. Vilka kommentarer har du, när du ser direktiven? Uppriktigt sagt: vad är nytt?
I grunden är uppdraget detsamma som Befattningsutredningens – och mera precist – när det gäller införandet av en meriteringsanställning som ”biträdande lektor” med rätt till prövning för fast anställning. En annan likhet är uppdraget att föreslå åtgärder för att komma till rätta med ”visstidsträsket” i högskolesektorn. Viktiga skillnader är dock att uppdraget begränsar sig till meriteringsanställningen och även omfattar villkoren för doktorander – samtidigt som anställningsstrukturen enligt högskoleförordningen i övrigt enligt direktiven ska ligga fast.

Som du vet har Ragnar Söderbergs stiftelse i höst lanserat en utlysning av postdoktoranställningar för rättsvetare. Vi håller också på att se om det går att genomföra ett pilotprojekt med externfinansierade biträdande lektorat. Har du några goda råd att ge oss på vägen?
Jag kan bara gratulera till ett väldigt viktigt initiativ! Ingångstjänster sökta i konkurrens som förstärker forskningsanslaget i starten av en läraranställning i just juridik kan visa sig vara avgörande för rättsvetenskapens framtida utveckling och tillväxt. Så har redan den satsning på meriteringsanställningar som Lunds universitet gjorde för några år sedan visat sig bli en viktig injektion för forskningen vid den juridiska fakulteten.